Idag var det dags att besöka gymmet för att köra Bodystep och Bodypump. Ska börja med att säga att jag faktiskt har varit en gymtjej en gång i tiden och att jag till och med har jobbat extra som spinninginstruktör. Ska också sägas att jag faktiskt tränar styrketräning på gym ett par, tre gånger i veckan men då går jag på det komunala gymmet i anslutning till simhallen där vi "vanliga" människor tränar. Idag var jag på det "riktiga" gymmet, alltså ett sådant gym med gruppträning, fräcka lokaler och en reception där man kan köpa konstiga mellanmål som heter saker som "super mega fat burner" eller "ultra mega big muscles quick" eller något liknande och har förpackningar som pryds av supermuskliga Belgian Blue killar.
Hade nästan glömt hur det är att vara på "riktigt" gym. Fullt av vältränade människor överrallt, discomusik i högtalarna och alla är så himla snygga - solbrända iklädda häftiga kläder i trendiga färger.
Överrallt finns det speglar så att man kan beundra sina växande muskler medan man tränar och vi som inte har några muskler att beundra får istället titta på de andras - det finns fullt av putande biceps överrallt.
Får väl erkänna att jag kände mig lite som en katt bland hermelinerna när jag klev in i studion (ja, det heter ju faktiskt så - inte gymnastiksal som vi vanliga dödliga skulle kalla det) iklädd korta löpartights, löparlinne och utan en enda tendens till putande biceps att visa upp utan istället får visa upp en hel del putande benkotor.
Men när väl Bodypump passet drog igång kände jag mig hemma igen och kroppen mindes precis hur man genomför rodd, frivändningar och bicepscurls. Allt var nästan som förr, dock med den väsentliga skillnaden att jag på skivstången idag hade ungefär en tredjedel av vad jag brukade lyfta och ändå sitter jag här och skvimpar ut kvällskaffet över datorn då mina armar darrar av utmattning...
Efter Bodypumpen följde Bodystep vilket är superkul! Jag är vanligtvis ingen danstjej utan snarare den som gärna undviker dansgolvet när det är dags för fest, men det här är en annan sak. Här finns det ju någon som hela tiden visar hur man ska göra och man ska köra "apmetoden", alltså härma efter, vilket passar mig perfekt. På dansgolvet måste man ju hitta på rörelserna själv vilket är värre. Jag stannade liksom i utvecklingen när jag var 10år och man kunde vara kung på disco genom att bara flytta sina fötter fram och tillbaka i sidled i en hel låt, lite synd att inte den dansen går hem fortfarande...
Visst var det kanonroliga pass och visst flög tiden iväg. Visst var det skönt att vara inne när regnet vräkte ner ute och visst är det skönt att stretcha till någon lugn och skön musik med någon som ser till att man gör det man ska. Visst är det trevligt att inte bli smutsig och visst är det kul att ha folk att prata med.
Men ärligt talat...
Inget slår ett långpass i skogen, ensam i tystnaden med vacker natur runtomkring.
Inget slår ett snabbdistanspass när kroppen känns outtröttlig, man flyger fram i hög fart och känner sig som en raket.
Inget slår ett morgonpass i solen innan samhället har vaknat och att därefter komma hem till en god frukost full av energi för en ny dag.
Inget slår ett backintervallpass när benen bränner backens sista meter men man lagom hinner återhämta sig till nästa intervall och kan känna att man kan trycka på för fullt igen.
Inget slår 5*1000m på bana när man springer till kroppen värker, en kräkning är nära och det känns som om lungorna ska explodera... (Eh, okej där ljuger jag, just detta kanske inte vinner över gymmet - men känslan efter avklarat grispass är oslagbart)
Nej, snälla Mr Coach nu vill jag ha ett riktigt grisigt träningsschema i mailboxen inom kort för nu har jag vilat färdigt.
Måste... Springa... Nu...
 |
| Muggen som jag sitter och surplar kaffe ur och som utöver den underbara svarta drycken även bjuder på positiva vibbar från härliga löpardagar. Har numera tre likadana; två av dem har jag vunnit på Stockholm Marathon och en på Stockholm halvmarathon. Please, please snälla tävlingsarrangörer, behåll samma pris till höstens halvmara så jag får chans att samla ihop ett set om fyra... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar