Tävlingsdags

Imorgon är det dags att återuppta tävlandet igen efter Stockholm Marathon med att åka till Lerum och springa 5000m på bana.
Det är inte en distans som jag lägger någon större vikt vid utan något jag springer för att det är så sjukt roligt att tävla och för att jag och Mr Coach har kommit fram till att det är bra för mig att springa lite kortare lopp då och då för att träna upp min snabbhet. Jag kör ju 99,9% av min träning ensam och även om jag är tjurig, envis och galet diciplinerad på mina träningspass har jag svårt att ta ut mig på samma sätt när jag är ensam som när jag har någon sparringpartner eller en nummerlapp på bröstet.

Förhoppningen med morgondagens tävling är således att det ska dyka upp en massa renodlade, duktiga 5000m löpare som drar upp en högre fart än jag själv vågat göra så att jag får kämpa för att följa deras ryggar. Hoppas att de på så sätt ska hjälpa mig till en bra tid (förhoppningsvis nytt pers) och framförallt ge min kropp en rejäl genomkörare.
Låter kanske lite konstigt att åka på en tävling och hoppas på att de andra ska vara bättre, men så är fallet denna gång då jag prioriterar tiden före placeringen. Tur är väl det förresten - som marathonlöpare ska man ju inte inbilla sig att man har en chans på några stordåd på en så kort distans.

Jag är dock aningen spänd över att se hur min kropp ska reagera, vet inte om den redan nu är redo att springa i så hög fart då det ju "bara" är 4 veckor sedan maran och av erfarenhet vet jag att min kropp kan känna av en tuff mara i 4 - 6 veckor.
Men träningen senaste veckan har gått väldigt bra, nytt träningspers på 300m och ett riktigt bra fartpass över 21km indikerar att formen trots allt är ganska god men det finns också spår av maran i kroppen. Återhämtningen mellan passen går inte lika fort, jag fick väldig mjölksyra senaste banpasset och jag tröttnade i slutet på ett lugnt distanspass häromdagen så det blir spännande att se om krafterna för 5000m i rekordfart finns just nu...

Den som lever får se....