Löpning vs cykel, rond två och tre.

Första passet på landsvägscykel sedan 2007 avklarades igår och resulterade i 60km med en snittfart på 29,5km/h. En liten missräkning då jag tyckte att jag borde kunnat hålla 30km/h men efter en avstickare på slutet där jag avvek från den flacka och fina rundan och fick klättra backar grusades den målsättningen. Men spela roll liksom. 

För hur som helst var det oväntat skoj att cykla, riktigt skoj faktiskt, något som jag hade glömt bort och som blev en positiv överraskning. Om jag i mitt nästa liv mot förmodan vill satsa på en ny idrott ligger således cykel nära till hands.

Nåväl, ni har nu förstått att det var en trevlig upplevelse igår, men räcker det för att knappa in den 2-1 ledning löpningen hade efter rond 1? 

Rond 2: Själva träningspasset 

När solen skiner och du ska ut och springa tar du på dig hotpants och linne, när det är samma väder vet du att du på cykel kommer att behöva både jacka,  buff och vantar. Kommer det en regnskur under löpturen blir du förvisso blöt och kanske en aning kall och stel men risken att du fryser är minimal eftersom du har cirkulation i hela kroppen. Börjar det regna på cykel blir du inte bara blöt utan fryser halvt ihjäl i vinden och glömmer du handskar eller vindskydd på skorna spelar det ingen roll vilken temperatur det är - då kan du räkna med att få köldskador på tårna och vara så förfrusen om fingrarna att du varken kan bromsa eller växla.

Kort sagt - man fryser alltid när man cyklar. Jag hatar att frysa.

Löpning vs cykel: 3-1.

Kör du ett rejält långpass i löparskorna förflyttar du dig kanske 40km. Har man sysslat med löpning i några år och under den tiden bott på samma adress innebär det att du vet ungefär hur varenda sten och varje buske och träd ser ut inom ett område om ungefär 4*4 mil hemifrån. Vardagsrundorna bjuder inte så särskilt ofta på några överraskningar och möjligheterna att vidga sina vyer är ganska begränsade. På cykel förflyttar du dig mer än dubbelt så långt på samma tidsåtgång och plötsligt befinner du dig på platser där du faktiskt får något nytt att vila ögonen på. Spännande!

Löpning vs cykel, 3-2.

Men så är det ju det där med röven. Ärlig talat. Jag har förvisso en ovanligt benig rumpa men med sprillans nya blöjbyxor med ett gigantiskt skydd både till tjocklek och storlek kunde man ju tro att man skulle slippa ont i bakdelen. 

Men icke.

Jublar varje gång det kommer en backe som tvingar mig att stå upp och trampa för att skona min ömma stjärt och trots att snart 24 timmar förflutit sedan avklarat pass går jag fortfarande så bredbent att der ser ut som om jag skitit på mig.

Detta är ett problem som jag aldrig någonsin stött på, och troligen aldrig kommer att behöva stöta på, i samband med löpning. (Thank you God)

Löpning vs cykel, 4-2.

Rond 3, efterarbetet, behöver vi inte ens utvärdera. Cykelvård i form av tvätt och smörjning i timtal efter avslutat pass när man är trött och hungrig uppskattas inte och får stryk med ungefär 100-0 mot löpning där du på sin höjd behöver spola av leriga dojjor i handfatet innan du kan ställa dig i den varma duschen.

Slutsats:

Löpning är och förblir sporten nummer ett i mitt hjärta. Överlägset. 

Men landsvägscykeln har sina fördelar och kommer allt att få vara med på ett hörn framöver som den troligtvis bästa och definitivt roligaste formen av alternativträning.