Kramar ur det sista av semestern

Idag är det söndagens-söndag för många därute har jag förstått. Idag är ju sista söndagen innan den klassiska "insustrisemestern" är över och om man brukar ha söndagsångest kan jag tänka mig att denna söndag innan man ska tillbaka till jobbet efter fyra veckor semester är en ren plåga. Just därför njuter jag lite extra när jag nu sitter på en bänk i kvällsolen utanför sommarstugan och vet att ett par dagars ytterligare ledighet väntar för min del. Känns lyxigt.

Sedan vi kom hit till Falkenberg har tempot på semesterdagarna skruvats ner väsentligt och jag har hunnit med de där timmarna med bokläsning som hör semestern till, det har spelats minigolf, det har ätits glass, vi har deltagit i stugområdets tipspromenad, vi har grillat, tagit sovmorgon, badat i havet efter morgonpassen och suttit ute på altanen till sena kvällen. 

Även mer fartfyllda aktiviteter som en heldag på Liseberg med goda vänner, en allsvensk fotbollsmatch i Halmstad och ett besök på SM i beachvolley i Skrea har hunnits med och därutöver en massa träning såklart.

Kanske till och med lite FÖR mycket träning, då kroppen protesterade våldsamt på dagens 40km pass och jag mer än en gång övervägde att lägga mig i  diket och lipa och till och med stod still två gånger när jag tog vätska vilket aldrig tidigare hänt. Men när det var som allra mest jobbigt sände jag en tanke mot Stockholm och ultralöpar SM där jag kände flera personer som i samma stund skulle springa 10mil i värmen (grattis till guldet Kajsa och till silvret Frida!) vilket gjorde att mina ynka fyra mil framstod som en morgonjogg, en baggis och att ge upp vore därmed ett nederlag. Så gav upp, det gjorde jag inte, och efter tre timmar löpning i solen väntade en cola, en stor glass och ett dopp i havet som belöning vilket definitivt gjorde det värt mödan. Semesterlyx big time.

Nu ska jag njuta extra de sista dagarna och ta vara på varenda doft, varenda vy, varenda smak och varenda minut som bjuder på härlig sommar och ledighet och spara dem i energibanken att plockas fram och liva upp till och med den mörkaste av novemberdagar.