Efter en underbar helg fylld av diverse födelsedagskalas tillsammans med familjen och släkten, och med en mängdvecka med många sköna distansmil i ryggen har jag idag packat väskan för en jobbresa till Barcelona.
Underbara Barcelona.
En av mina avsoluta favoritplatser på jorden och trots att det blir mitt femte besök kan jag inte få nog, jag vill återvända gång på gång på gång till den goda maten, de trevliga människorna, det härliga klimatet och den oerhört vackra staden.
Efter mitt senaste besök när jag dessutom fick ta med mig en stor pokal i handbagaget och den allra finaste och största idrottsupplevelsen jag någonsin kommer att få uppleva då jag gick och vann deras marathon mildrades inte direkt mina känslor för staden. Tvärtom.
Ytterliggare fina minnen lades till samlingen av alla positiva minnen jag redan hade och nu får jag alltså åka dit igen och inte bara återuppleva fina semesterminnen utan även mina allra finaste löparminnen.
Inte dumt, inte dumt alls...
Resan har varit känd för både mig och min tränare sedan länge så veckans träning har planerats med viss anpassning till att jag är på resande fot. Veckans längsta, och troligen tuffaste, träningspass har just genomförts; 32km progressiv distans med 10km i 4.45 fart, 10km i 4.30 fart, 7km i 4.10 fart och avslutande 5km i maxfart (idag 3,50). Kanske inte låter så tufft när man tänker att jag snittade 3,53 i Barcelona när jag slog mitt pers, men inför en tävling är uppladdningen lite annan än idag då jag fick genomföra passet med ca 15mil löpning, 3 pass styrketräning och 3km simning i kroppen från den senaste veckan och när det dessutom är 10 dagar sedan senaste vilodagen var detta fullt tillräckligt för att göra mig illamående får jag ärligt erkänna...
Det optimala hade varit att spara detta pass till senare i veckan för att ha kunnat få någon lugn träningsdag innan passet för att vila kroppen, men det är just detta som är nackdelen med att inte springa på heltid - man styr inte helt själv över sin tid utan måste anpassa sig efter jobbet. Då det kändes betydligt lättare att både skapa sig tid till ett så långt pass och att hitta en lämplig runda på hemmaplan fanns inget bättre alternativ än att få det avklarat innan avfärd och göra det bästa av situationen (trött kropp...)
Resterande av veckans 10 mil kommer dock att kutas i Barcelona fördelat på ganska många kortare pass för att jag ska ha möjlighet att genomföra träningen trots fullspäckade dagar med jobb och gemensamma aktiviteter med arbetskamraterna.
Tur alltså att jag redan sett varenda sten i Barcelona så att jag kan använda "turisttiden" till träningstid och skippa guidade rundturer till förmån för lite intervaller i någon park i staden eller ett distanspass utmed havet.
Tror dock att det kommer att bli svårt att även lyckas klämma in bloggandet i det späckade schemat så jag tar därför en liten bloggpaus och återkommer med rapport om hur resan, jobbet och tränandet har fungerat i världens vackraste stad efter min hemkomst på måndag.
På återläsande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar