Lantis

Sent i tisdags kväll åkte jag och kollegan C mot Stockholm för att på onsdagen delta i ett möte på Ernst & Youngs svenska huvuskontor.
Innan jag ska iväg på jobbresor tycker jag alltid att det känns lite bökigt och stressigt då det genast blir ännu mer pusslande för att hinna med träningen, men när jag väl är på plats brukar det oftast lösa sig på ett bra sätt - särskilt när vi är i Stockholm som är den staden förutom min hemort där jag hittar allra bäst.
Det underlättar dessutom enormt mycket att jag har arbetskamrater som har förståelse för att tränigen är viktig för mig. Det kändes fantastiskt skönt när bästa kollegan C lät mig avgöra hur sent på kvällen vi skulle åka och dessutom försäkrade sig om att jag säkert tog mig tid att hinna träna innan avfärd. Guld!

Som sagt, väl på plats brukar det ändå vara ganska bra.
Lyckas man bara skapa sig tid att träna (vilket brukar innebära att man får tulla lite på sömntimmarna på morgonen eller skippa välkomstdrinken på den gemensamma middagen) brukar det vara superkul att ge sig ut på andra vägar än de man springer på hemma där man känner varenda sten.
Det var därför jag med glädje skuttade ur sängen igår morse, eller skuttade kanske var att ta i, klockan var 05.30 och jag hade inte kommit i säng förrän klockan 23 kvällen innan så något jätteskutt kanske det inte var tal om, men det var i alla fall lättare att ta sig ur sängen när löpning i vackra Stockholm hägrade än om det hade varit den vanliga morgonrundan som stod på agendan.

Solen strålade och luften var ljummen, det var inte tal om mössa och vantar som på morgonpasset dagen innan utan det var snarare shorts och t-shirt som gällde som dresscode.
Jag sprang från Park Hotell på Karlavägen via Karlaplan ner mot Strandvägen, passerade stora pampiga byggnader och sprang nästan in i en porche som stod parkerad på trottoaren. Reflekterade en sekund över om man inte borde få p-böter för den sortens parkering men konstaterade snabbt att om man har råd med en våning på Strandvägen med tillhörande porche har man förmodligen även råd med en P-bot lite nu och då.
Planen var att improvissera iihop en 15km runda runt Djurgården men när jag passerade en karta över "hälsans stig", en 7km slinga runt Djurgårdsbrunnskanalen utmarkerad med skyltar, bestämde jag mig för att springa två varv på den istället. Dels var det ju smidigt att slippa improvisera men framförallt kom det lägligt då batterierna i GPS klockan dog precis när jag kom utanför hotelldörren så det hade blivit ganska svårt att bedöma avklarad distans.

Vilken upplevelse jag fick!
Jag som är van att springa morgonpass antingen i skogen - där jag på sin höjd möter ett rådjur eller en hare, eller på någon cykelväg i Gislaved - där jag med lite tur möter tidningsbudet eller möjlligen någon person som rastar hunden i gummistövlar och anorak, mötte här mer människor än jag gör på ett helt år under mina löprundor i Gislaved.
Powerwalkande välkammade kvinnor/tjejer med fina, trendiga träningskläder typ kort sportig Puma kjol och stora solglasögon var helt klart mest representerade, tätt följda av vältränade män/killar med I-phonen i högsta hugg och musik i öronen.
Äldre stiliga damer promenerade med små fina hundar som säkert hette Fiiifiii eller något sådant och många äkta par, kompisgäng, mödrar och döttrar och andra konstellationer som hade sammanstrålat klockan 06.00 för att få sig en motionsrunda passerades med jämna mellanrum på min färd runt kanalen.
Och så en lite udda figur.
En katt bland hermelinerna. En alien. En "englishman in New york" som Sting en gång sjöng. Eller "en finne i Göteborg" som Hassangänger sjöng i sin tolkning av samma låt.
En lång, spinkig, okammad, nyvaken lantis iklädd något för korta löpartajts och en Craft-tisha med mängder av reklamtryck som med stora ögon tittade på alla människor, stora byggnader och var fachinerad av morgontrafiken, förvirrad av sitt dåliga lokalsinne och med en lite ryckig löpstil då hon i farten försökte hinna med att läsa på alla små skyltar som kanske kunde ge en hint om vilka spännande byggnader som passerades eller info om vilka fåglar som trivdes bäst utmed kanalen.

Jag kanske inte var snyggast eller mest världsvan. Men jag var snabbast...