Sportfåne!

Dagarna rullar på i en rasande fart här i London och jag kan inte fatta att vi redan är halvvägs in i vårt OS äventyr.
Det är så grymt kul att gå från det ena evenemanget till det andra och är man sportfåne är det som julafton varje dag!

I måndags mjukstartade vi med att kolla två damhandbollsmatcher i arenan CopperBox inne i Olympic park. Första matchen var Angola - Kroatien vilket var en "Walk in the park" för Kroatien som var överlägsna Angola som såg ut som ett flicklag i jämförelse med de stora, biffiga kroatiskorna. Andra matchen höll högre klass, Danmark mötte Korea och vi hejjade så gott vi kunde på vårt nordiska grannland som trots vårt stöd tyvärr fick stryk av de kvicka koreanskorna.
Eftermiddagen var sedan fri från evenemang så vi ägnade istället tiden åt att utforska Olympic park, ta en båttur på Themsen för att kolla in de nyuppsatta OS ringarna på Tower Bridge och avslutade sedan dagen med en trevlig middag i stan.

Tisdagen var den sportsliga höjdpunkten än så länge. Vi hade biljetter till Wimbledons centercourt och när det på måndagskvällen stod klart vilka matcher vi skulle få se visste jublet inga gränser. Hela världseliten radades upp framför oss, passet inleddes med Venus Williams mot Wocniak och följdes sedan upp med Murray - Nieminen, Roddick - Djokovic och avslutades med Robson - Sharapova. Fick många avundsjuka blickar och kommentarer från de funktionärer som kollade våra biljetter och konstaterade att "oh, centercourt - congratulations it's a fantastic line-up today".
Och det var faktiskt i idrottsväg något av det häftigaste jag upplevt. Fullsatt på klassiska Wimbledon och hela världseliten i tennis på banan varav två var hemmaspelare. Stämningen var minst sagt fantastisk!
Efter detta avslutade vi med ett aningen mindre upphetsande evenemang då vi åkte tik Excel arena för att kolla på boxning. Boxningen inleddes med två ganska långtråkiga timmar där höjdpunkten snarare var de olika boxarnas immarcher till bra musik och häftiga ljuseffekter än själva boxningen som var rätt dryg för oss som inte är så insatta i reglerna. Kvällen avslutades dock med att en svensk gick upp i ringen vilket räddade allt och gav en rejäl adrenalinkick varför vi ändå avslutade dagen med en positiv känsla. Vid det här laget hade de flesta redan lämnat arenan (klockan var 23,15 när svenskens match startade) men vi gjorde vad vi kunde för att leva rövare och höja stämningen och lillebror hade tom dragit på sig en sverigetröja dagen till ära. Lyckliga efter en svensk seger lämnade vi sedan arenan för att åka hem och sova fem timmar innan det var dags att stiga upp i ottan för landhockeyn som inledde onsdagens sportfåneri.

Landhockeyn avgjordes på Riverside Arena, en utomhusarena inne på Olympic Park som var fylld till bredden med 17000 åskådare. Hade aldrig sett en landhockeymatch tidigare men efter att ha läst på de viktigaste reglerna var det ändå ganska lätt att hänga med i spelet och jag blev helt biten! Det var superspännande och en riktigt rolig sport som var som en blandning av fotboll och bandy. Varför spelar vi inte detta i Sverige? Fick veta att detta tydligen är en av världens största bollsporter. Även denna dag hade vi tur med lottningen och fick se några av världens bästa lag, Belgien-Holland och Australien-Spanien vilket givetvis förhöjde upplevelsen.
Efter denna obekanta sport gav vi oss iväg till mer bekant mark genom att resa 25 stationer med Jubilee Line till Wembley stadium för fotboll, vilket väl ändå får anses vara den sport vårt sällskap har bäst koll på. Trots gängets stora fotbollskunskaper var dock kunskapen om de lag som ställdes på banan inte särskilt stor; Korea och Gabons U23 lag är väl inte något som ens den allra mest inbitna fotbollsnörd vet något om? Matchen blev ändå en häftig upplevelse, 76 000 personer hade letat sig till arenan för att kolla dessa lag (man visste ju inte vilka lag det skulle bli när man köpte biljetterna) och alla hejade på båda lagen och jublade oavsett vilket lag som anföll. Man ville bara se mål liksom, vilket vi tyvärr blev utan då matchen slutade 0-0. Efter matchen uppstod ett smått kaos när alla skulle lämna arenan via den enda T-banestation som finns vid Wembley så det tog nästan två timmar innan vi var hemma och kunde avsluta kvällen med lite mat på kvarterspuben där vi bor innan vi stupade i säng våldsamt trötta efter intensiva dagar.

Idag har vi slappat lite och har lite halvtidsvila i vårt sportfåneri. Tog sovmorgon innan jag och bröderna joggade en runda utmed Themsen och avslutade med en långfrukost. Nu är planen för dagen att softa runt lite och ladda batterierna för resterande dagar. Kanske kollar vi OS på storbildsskärm i HydePark och testar den nybyggda kabinbanan över Themsen innan vi ska se två volleybollmatcher framåt kvällen.

Det här är livet!