Räddningen?

Inte för att jag tror på idiotläkarens osannolika teori om att mina kramper i magen kommer sig av att min lever är för tung för att dess ligament ska kunna hålla fast den i 42km löpning - då borde jag ha ont var gång jag springer och inte bara när jag kutar i tävlingsfart i flera timmar. Men, eftersom jag är en aning desperat är alla eventuella lösningsförslag värda ett försök varför jag nu har skaffat mig skydd som ska sättas runt magen för att se om lite extra stöd för mina muskler och inre organ kan hjälpa till att hålla levern på plats och därmed eventuellt minska värken.
En bekant som är sjukgymnast var supersnäll och jagade runt i bygden och lyckades fixa typ en korsett som var otroligt bekväm, satt som en smäck och garanterat gav ett grymt stöd för hela bålen. Problemet var bara att den var supertjock och superstor och inte ens i min desperata situation kunde jag föreställa mig 42km löpning iklädd denna korsett som påminde mer om 1800-talets korsettklädda damers festkläder än ett idrottshjälpmedel. Vad hjälper ett stöd om det gör att jag kvävs för att jag inte kan andas eller dör av värmeslag?

Men, i nöd och desperation väcks alla kreativa sinnen och plötsligt kom jag att tänka på alla mina gravida kompisar som jag har sett spänna ett sorts bäckenband under gravidmagen som stöd. Knallade in på babyproffsbutiken och frågade kassörskan om hon möjligen säljer sådana? Eftersom jag bor i en småstad där alla känner alla, tittar kassörskan lite förvånat på mig och utbrister "men Jossan, borde jag gratulera??" Jag skrattar högt och förklarar snabbt (och högt så att säkert alla andra kunder ska höra) vad jag ska ha bältet till varpå kassörskan (tack för det!) är snabb att säga att det "absolut inte såg ut som om jag var gravid".
Nä, knappast va?

Hur som helst, vi letade fram det minsta hon hade (skönt med ett kvitto på att mitt midjemått inte uppnår en storlek där bärhjälp anses behövas) och efter ett litet test och lite idebollande om hur man skulle kunna sy in de 20cm som det behövdes krympas utan att förstöra kardborrefästena slog jag till och begav mig hemåt för att förvandla gravidbandet till ett marathonlöparband.

Och nu efter lite sömnadskonst, fix och trix har jag ett alldeles egentillverkat magskydd som känns som om det ger ett bra stöd och sitter perfekt utmed revbenen där jag har ont.
Men om det kommer att funka för att få bort kramperna?
Det tror jag inte ens på själv.