Att min fina Storebror med sin minst lika fina familj bor just där gör ju inte saken sämre direkt och ger ju onekligen en extra anledning att få komma dit oftare.
Anlände sent i onsdags kväll rejält trött och småirriterad efter en ganska obekväm tågresa, som ni kan läsa om i ett tidigare inlägg. Kvällen räddades dock snabbt av en trevlig stund över en kopp kaffe på brorsans balkong i värmen från infravärmaren som min J fixat åt dem. Det var så otroligt behagligt att sitta där att jag var tvungen att ringa hem och uppmana min J att fixa en likadan till vår altan och bortskämd som jag är av min andra hälft kom dagen därpå bildbevis på att detta var ordnat. Att han dessutom även varit och köpt de trädgårdsmöbler vi spanat in men inte haft tid och möjlighet att hämta i Jönköping gjorde ju inte saken sämre. Nu ligger han allt på plus.
Torsdagen blev en mysig dag tillsammans med i huvudsak brorsan och lilla brorsonen Hugo eftersom övriga familjen tyvärr var hängiga och behövde hålla sig hemma och vila. Dagen fördrevs på lekplatsen där jag både skrämdes och förundrades av den lilla tvååringens orädsla och våghalsighet då han utan att tveka det minsta kastade sig ut i den ena rutschkanan efter den andra, inte bangade för linbana och blev galen av ilska när vi förbjöd honom de mest våghalsiga delarna av lekplatsen. Underbart livfull och härlig unge, blir så lycklig av att vara med honom!
Huvudmålet med resan var dock att jag och storebror skulle vara funktionärer på Sollentuna GP. På grund av vår okunskap och bristande erfarenhet från arbete på friidrottstävlingar hade vi tilldelats uppgiften "pressordonnans" vilket för oss båda var en oklar uppgift. Väl på plats blev vi såklart informerade om vad som förväntades av oss och upplägget var följande:
På pressläktaren sitter ett stort antal journalister som alla, givetvis, är uppkopplade på nätet. Via nätet får de resultaten från alla grenar levererade till sig för att snabbt och lätt kunna vidarebefordra dem till er tv-tittare därute.
Om internetuppkopplingen av någon anledning skulle sluta fungera står det en skrivare mitt på läktaren där resultatlistorna även printas ut i två exemplar efter varje avslutad gren. Av dessa utskrifter ska en levereras till tv sporten och en till radiosporten som båda satt ungefär tre trappsteg bort från skrivaren. Detta är alltså en backup om de elektroniska systemen skulle haverera.
Det är här vår uppgift kommer in i bilden. Vi skulle alltså hårdbevaka denna skrivare och så fort resultatlistorna kom ta hand om dem och se till att leverera listorna de tre trappstegen till journalisterna. Som ni hör, ett oerhört ansvarsfullt uppdrag. Så ansvarsfullt så att vi tydligen var tvungna att vara sex personer i den grupp som ansvarade för denna pappersleverans.
Låt oss säga såhär, vi jobbade inte ihjäl oss direkt. Nu kan man ju tro att det skulle vara långtråkigt att vara så sysslolös, och det kunde det ju varit om inte pressläktaren vore placerad på bästa delen av arenan. Med undantag för de kanske tre gånger jag knallade upp och ner för trappan med papper kunde jag således avnjuta friidrott på hög nivå från allra bästa åskådarplats, precis vid mållinjen, vilket gjorde det hela till en mycket trevlig upplevelse.
Dagen idag inleddes med en morgonjogg i härligt solsken tillsammans med brorsan och våra fortfarande väldigt marathontrötta ben, innan det var dags för tågresa hem igen. Ikväll väntar nämligen besök av våra vänner Eric och Fanny för en invigning av de nya trädgårdsmöbler och infravärmare jag än så länge bara sett på bild och imorgon blir det 60 års firande för svärmors sambo Hans.
Som ni hör så står roligheterna på rad vid den här härliga tiden på året och hur det ska finnas tid till att göra alla "måsten" är för mig ett mysterium. Men så länge jag får träna enligt plan, träffa människor jag älskar och hitta på roliga aktiviteter kunde jag inte bry mig mindre om lite dammtussar i hörnen, en överfull tvättkorg och ett halvfullt kylskåp.
Semestern får gärna komma nu, jag är redo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar