Förmodligen är jag heller inte den enda som otaliga gånger har
försökt med diverse olika rödbetsjuicer och rödbetspulver men som bara inte kan
förmå mig själv att få i mig detta då det smakar så fruktansvärt illa att man
får kväljningar?
Rätt konstigt egentligen, för jag tycker att rödbeta i
sig är ganska gott, men just i den där flytande och väldigt koncentrerade
formen blir det lite för mycket och bara för äckligt.
Så jag har för närvarande lagt alla dessa försök på is
och jublar istället så fort jag kommer över ett recept där jag genom goda
maträtter kan få i mig den magiska rotfrukten.
Igår kväll lyckades jag få till en riktig höjdare;
Rödbetsbiffar, sallad på quinoa och rotfrukter och
fetaostsås
Recept biffar:
500g nötfärs
200g rödbetor
2 vitlöksklyftor (jag tog mer, är ju så gott!)
1dl persilja
1 dl matlagningsgrädde
1 ägg
Salt, peppar
Skala och grovriv rödbetorna, blanda samman med övriga
ingredienser till en smidig smet.
Forma biffar och stek i smör 3-4min/sida.
Recept salladen:
3dl quinoa
1 stor sötpotatis
2 palsternackor
3 morötter
2 röda lökar
Färsk bladspenat
Citron
Timjan, salt, peppar
Skala och dela rotfrukterna i bitar. Blanda med olivolja,
timjan, salt och peppar på en plåt och rosta i ugnen på 220 grader i ca 30min.
Koka quinoan.
Blanda samman quinoa med de rostade grönsakerna, pressa
över citron och krydda ev lite extra. Blanda i färsk bladspenat.
Fetaostsås
3dl matyoggi
100g fetaost
1 vitlöksklyfta
Lite honung
Salt, peppar
Mosa fetaosten och
blanda samman med övriga ingredienser. Låt gärna stå i kylen en stund
innan servering för mer smak och bättre konsistens.
Mumsig, nyttig och färgglad middag! |
Kanske kommer mina smaklökar en dag att ändras så att jag
kan lyckas dricka den där juicen.
För just som jag stod där och rullade biffar för glatta
livet kom jag att tänka på en händelse från min barndom. På dagis hade vi nämligen
lyxen att ibland bli serverade Biff Lindström (rödbetsbiffar) och jag minns att
det var det absolut äckligaste jag visste. Så en dag när detta stod på menyn
deklarerar jag högt och tydligt att jag absolut inte kan äta det eftersom jag
är väldigt allergisk mot rödbetor. Dagispersonalen, som såklart inte hade någon
notering om denna allergi, vågar givetvis inte ta risken att ett barn ska falla
ihop i andnöd eller allergiska kramper utan ser istället till att jag får alternativ
kost. Så blir det eftermiddag, mamma
kommer för att hämta sin 5-åriga Jossan på dagis och fröknarna frågar lite
anklagande varför hon inte har informerat om min allergi? Mamma spänner ögonen
i sin lögnhalsiga (men kreativa!) dotter som vid det här laget är rätt generad
och lika röd i fejjan som en rödbeta innan hon såklart svarar att ”det inte är
lönt att informera om en allergi som inte finns…”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar