Vinter??

För en vecka sedan publicerade jag ett inlägg där jag häpnade över att hösten plötsligt var här. Jag fick då se mig besegrad och inse att vädergudarna inte spelade mig ett spratt, det är oktober och då får man acceptera lite mörker, regn och rusk. Men i morse när jag snörade på mig skorna för dagens 35km pass var det 3 MINUSGRADER ute. Det är INTE okej när det är den 9 oktober och jag vägrar acceptera vinterkyla redan nu. En sak är säker, kommer det snö innan oktober är slut köper jag en enkel biljett till Kenya och kommer inte tillbaka förrän den där växthuseffekten med förhöjd temperatur som alla forskare pratar om har blivit verklighet.

Bortsett från kylan fick jag ett riktigt fint långpass i solsken med bra fart och pigga ben. Blir förundrad var gång jag springer långpass över vad jag lyckats vänja min kropp vid och hur jag har flyttat gränsen för vad som är långt och vad som är snabbt utan att jag egentligen vet hur det har gått till. Känns som igår när ett långpass var 25km, nu har jag ibland fartpass på den distansen. Känns som i förrgår det var en utmaning att ta sig runt skoljoggen på 10km, nu återhämtningsjoggar man på samma distans. Kroppen är verkligen fantastiskt formbar och går tydligen att vänja vid nästan vad som helst!
När jag startar klockan inför veckas längsta pass kan det kännas lite tungt mentalt att veta att man ska springa i flera timmar, men väl ute känns det inte särskilt långt och oftast flyger tiden iväg. Det är som om jag går in i en bubbla där jag inte tänker på någonting utan bara springer, som om en autopilot kopplas in och styr min kropp. Mycket märklig känsla, men jag är lycklig för var dag jag får bocka för ett väl genomfört träningspass i dagboken och och är oerhört tacksam att jag fått en hel och frisk kropp som ger mig möjligheten att uppleva allt det fina med löpning.

Dagens "grej of the dej" var dock syskonbarnet Arvids 4års kalas. En 4årings ögon när paketen öppnas, hans jubel när tårtan dukas fram och hans kamp för att hinna leka med alla leksaker på en gång gör att man blir varm inombords.
Det är verkligen äkta glädje!