Pimpa vardagen

Jag är troligen inte ensam om att tycka att november kan vara en ganska trist månad. Det är mörkt när man vaknar, mörkt när man går hem från jobbet och ärligt talat är det ju i princip mörkt hela dagen eftersom det på senaste tiden har regnat ta mig sjutton varenda dag.
När regnet smattrar mot rutan i den hårda vinden och man måste plocka fram diverse funktionsplagg av mer eller mindre snygg art var gång man sätter näsan utanför dörren är det lätt till att bli lite smått deprimerad. Eller, deprimerad är väl kanske att ta i, det är ju trots allt ett ganska allvarligt tillstånd, men i alla fall är det lätt att känna att det mesta är rätt trist, grått och sömnigt.
Så vad kan man då göra för att pigga upp sig?
Man bestämmer sig helt enkelt för att pimpa upp en vanlig vardag och hitta de små, små enkla saker man kan göra för sig själv som gör att livet känns lite roligare, och lite lyxigare.

Jag bestämde igår att det var hög tid att sätta lite guldkant på vardagen och se till att denna grå lillelördag i november pimpades upp ett par steg på livsnjutarbarometen.

Började därför med att ställa klockan lite senare än vanligt igår kväll. Inte mycket, det finns det ju såklart inte möjlighet till i vårt tidspressade samhälle, men en kvart extra tror jag att alla hinner med någon gång ibland utan att världsbilden rubbas.

Bara känslan och vetskapen om denna sovmorgon som skulle få pågå ända till 05,30 (!) gjorde att redan gårdagskvällen kändes lyxig och när jag vaknade idag hade jag liksom lyckats lura kroppen genom min mentala inställning att det var sovmorgon och det kändes som om jag hade sovit ut likt en helgmorgon.

Hade missat att planera någon lyx till min frulle men den pimpades av sig själv genom att jag av en händelse, som om ödet ville mig väl idag, hittade en helt perfekt mogen banan som låg och väntade på bara mig i fruktskålen. En perfekt mogen banan enligt mig är en sådan banan där skalet fortfarande är ganska tjockt men har börjat få lite bruna prickar, frukten i sig är då fortfarande inte det minsta brun men har fått den där lite sötare smaken och faller isär sådär lagom lätt när man biter i den. Ljuvligt.

Den perfekta bananen!

När jag sedan satt i mitt kök, tuggade på min banan och tittade ut på regnet njöt jag av hur lyxigt det kändes att dagens första träningspass alldeles strax skulle få äga rum på gymmet. Ett gympass känns normalt sett inte det minsta som lyx, snarare som en bestraffning och nödvändigt ont, men efter 13,5 mil löpning på fyra dagar som alla genomförts mol allena i ösregn och mörker kändes det lyxigt att få vara inomhus, ha musik i högtalarna och kanske till och med i sällskap av andra tränande människor. För att ytterligare lyxa till känslan plockade jag fram ett par sprillans nya, supersnygga Nike-shorts som fick invigas dagen till ära och som blev en lyxig kontrast till det underställ och den reflexväst som varit de senaste dagarnas mer osnygga outfit. Genast kände jag mig lite snyggare och väl framme på gymmet kände jag hur jag liksom svassade runt som om jag vore på catwalken och inte i en unken gymlokal, synade mig själv i de stora speglarna flera gånger och när till och med håret låg på plats och inte tyngdes ner av en mössa eller av regn kände jag mig riktigt fräsch. Nästan synd att jag var ensam i lokalen denna morgon...

Nya Nike shorts, fanns även i rosa - varför köpte jag inte dem??
Måste beställas bums.

Efter några timmars jobb unnade jag mig sedan att flexa ut lite tidigare för att få köra dagens andra pass i dagsljus och slapp därmed oroa mig för att snubbla i dolda håligheter eller halka på isfläckar under min fartlek och behövde inte förfrysa mig under mina löpskolnings- och teknikövningar.

Efter avslutat pass tog jag mig sedan, trots att jag egentligen inte hade tid, en extra lång dusch där jag vägrade känna mig stressad innan jag piffade till mig lite inför dagens lyxigaste aktivitet – champagneprovning med damklubben.

Är man inne på tredje grisveckan i rad och kroppen är ganska urlakad och man dessutom lider av misstänkt magsår kanske inte alkohol är att rekommendera men någon ska ju vara chaffis och när man är på provning är det ju faktiskt okej att smaka och spotta.
I en trevlig källare radades skumpan upp och vi smakade, doftade och provade och min största insikt blev att jag i mitt nästa liv ska bli sommelier. Så himla roligt och framförallt så himla gott!
Efter att ha retat smaklökarna och blivit bra mycket klokare inom den bubbliga dryckens konst bjöds vi på en fantastisk fisksoppa med efterföljande dessert. Dessert får man såklart äta när man har en lyxig dag, hur mycket man vill dessutom, och bäst av allt - dessert behöver inte spottas ut bara för att man är chaffis utan den får följa med genom hela systemet ner i magen och ut som balsam i blodet. Jag tog tillfället i akt och njöt av varenda tugga och riktigt kände vilken nytta det gjorde för mina trötta muskler och hur jag fick den extra bränsle som behövs för att överleva de ynka tre dagars riktigt grisig träning som återstår innan denna tuffa träningsperiod är över och det blir en liten lättnad i träningsdosen. Proteindrinkar, havregrynsgröt, smoothies och vitaminer i all ära men choklad, fniss med ett stort gäng tjejer, skumpa och god mat måste vara den överlägset bästa återhämtningen.

Fem olika sorters champagne och mousserande vin skulle testas.
Man fick inte veta innan vilket glas som innehöll vilket vin...

...självklart visade det sig att mitt favoritbubbel var den dyraste,
kostade bara 529kr flaskan. Som hittat.

Såhär mina vänner sätter man bästa guldkanten på en grå novemberonsdag. Då är det nästan så att man gillar hösten. Men bara nästan.