söndag 25 december 2011

Jul, jul, strålande jul...

Jag hade på förhand bävat lite för julen. Såg framför mig dagar av stress och flängande från det ena släktkalaset till det andra med en ständig känsla av dåligt samvete för att man egentligen borde varit någon annanstans - dilemmat för alla oss med skilda föräldrar och släkten utspridd över landet.
Men jag har i år blivit positivt överraskad, ibland är det uppenbarligen bra att måla Fan på väggen då oddsen för att verkligheten blir bättre än förväntat med den taktiken ökar markant!
Har än så länge haft en underbar jul med en perfekt kombination av softande och härligt fullt ös med släkt och vänner.

Julfirandet inleddes redan i torsdags då vi bjudit in goda vänner på julmys med julgröt och skinkmacka. Det blev en livad tillställning med två ettåringar som levde rövare i vår lilla lägenhet i kombination med oss vuxna som inte setts på länge och hade massor att prata om. Ljudnivån var minst sagt ganska hög och vår annars mycket vuxet, välorganiserade lägenhet intog en ny skepnad med mat, leksaker och julpynt i en salig röra. Underbart roligt och mysigt, men också ganska underbart och mysigt efteråt när vi ensamma plockade in i diskmaskinen och för första gången kunde höra julmusiken som varit på i bakgrunden hela kvällen. Barn är helt underbara, men det är perfekt när de inte är ens egna så att man kan lämna tillbaka dem när de blir trötta å kinkiga...

Dagen innan julafton fortsatte även den i ett rasande tempo med b l a uppesittarkväll hos svärmor med åtta vuxna och fyra barn. Höjdpunkten brukar alltid vara vårt julklappsspel som går ut på att alla har med sig varsin liten paket som läggs i en hög på bordet. Därefter slår alla i tur och ordning en tärning som går runt under åtta minuter och varje gång man slår en 6a får man ta ett paket. När paketen på bordet är slut får man istället ta paket av varandra. Detta leder alltid till många skratt och en livad stämning.
I år gick det dock lite överstyr. Jag tror att ni alla kan föreställa er hur en fyraåring reagerar när man tar julklappar ifrån honom och leken slutade med att tre av barnen grät, barnens föräldrar bröt ihop av irritation och ilska på sina ledsna barn och vi barnlösa garvade tills vi också grät åt denna komik.
Blir nog till att införa åldersgräns på detta spel till nästa år...

Efter dessa två dagar av full aktivitet intog julen dock en lugnare skepnad på själva julafton som var otroligt avslappnad. Inledde dagen med en välbehövlig sovmorgon och drog därefter ut i strålande solsken, barmark, 6 gradig värme och uppehåll på en underbar 27km runda följt av en lång dusch, hårinpackning och en julskinkesmörgås. (okej, ni som känner mig vet att det är en lögn då jag är galet svag för julskinkesmörgås och aldrig skulle kunna begränsa mig till bara en. Efter att ha  glufsat i mig tre skinkmackor övervägde jag en fjärde men bestämde mig för att det nog vore förståndigt att lämna lite plats för väntande släktkalas...)
Julaftonens släktkalas innebar traditionsenlig dopp i grytan och tupplur framför Kalle Anka hos svärmormor och svärmorfar innan kvällen avslutades på ett mycket stillsamt sätt hemma hos oss tillsammans med make, far, lillebror, lite sällskapsspel och en chokladkartong. Ljuvligt stillsamt.

Nu är juldagen här och även den går i julfridens tecken.
Tackar min mamma som idag bjöd på fläskfilé med hasselbackspotatis istället för julmat. Kändes nämligen på förmiddagens backintervaller att julmaten, som bygger på proteiner och fett, inte funkar som löparbränsle för min kropp. Sillen och laxen var på god väg att komma upp igen  när jag nådde backkrönet för femte gången och senapen från alla otaliga skinkmackor bjöd på en härlig halsbränna som gjorde sig påmind i andfåddheten i motvinden.
Nu ligger jag i morsans soffa, brorsan har tagit med sig två filmer  som ska underhålla oss under kvällen och brasan är tänd. Det är det här som kallas julefrid!

Hoppas ni alla har en riktigt bra jul!

Efter 12år har min make förstått att när en kvinna säger att hon inte vill ha någon present menar hon det aldrig. Då ska man komma med en liten hård ask från guldsmedsbutik för att samla pluspoäng. Bara ett  tips till alla er män därute...

Dopp i grytan. Inte särskilt gott, men utan den blir det ingen riktig jul...

Hur många av er, kära läsare, höll er vakna under hela Kalle Anka?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar