Stockholm, familjehäng och sport

Igår for jag åter till Stockholm igen, börjar bli bra på det där med att åka den där sträckan med tåg vid det här laget och timmarna rullar iväg ganska snabbt tycker jag. Någon podd i öronen, en bra bok och någon timmes sömn sen är man framme. Receptet för maximal avkoppling är att boka tyst avdelning och har man riktig tur och lyckas komma över en förstaklassbiljett är det nästan riktigt mysigt där på tåget. Särskilt kvällståget när det börjar bli mörkt ute.

Idag inledde jag med en frukostfika med gokaffe (såklart!) på Starbucks tillsammans med lillbrorsan innan jag fick behandling på Access Rehab och åkte ut till Lidingö för att hämta ut min nummerlapp och checka in på Bosön där jag och min fina J ska bo inatt. Största lyxen med att vara i Stockholm är att jag får massa tillfällen att träffa mina fina syskon som båda har valt att bosätta sig väldigt långt hemifrån. Ibland är jag ju dock tyvärr bara i stan på blixtvisit så vi knappt hinner ses men den här gången är det faktiskt just att umgås med familjen som är resans fokus.  

Imorgon ska både jag, båda bröderna och svägerskan springa Lidingöloppet. Bröderna och svägisen för att göra klassikern, jag ska springa loppet som ett bra och hårt kvalitetslångpass. 

Superkul att göra det tillsammans för även om vi inte springer ihop under själva loppet så har man ju allt runtomkring att dela med någon annan vilket gör det hela lite festligare!

Personligen ser jag verkligen fram emot att äntligen kunna springa loppet som jag har velat springa i många år, samtidigt som jag är beredd på att det kan bli en jobbig historia då jag inte har lättat något på träningen i veckan utan kört på med dubbla pass varje dag sedan mitt 40km långpass i lördags. 

Men jag tycker att det kan ge väldigt mycket att tävla som träning ibland, både  mentalt eftersom att det är väldigt kul,  men också fysiskt för att även om jag startar sliten imorgon så kommer jag att kunna ta ut mig mycket mer än på ett ensamt träningspass hemma. När man tävlar som träning är det dock viktigt komma ihåg varför man är där när man väl är ute på banan, att komma ihåg vad som är syftet med loppet.Viktigt att påminna sig om att ha kul och inte bli frustrerad över att man inte springer så fort eller placerar sig så bra som tävlingsdjävulen i en kanske egentligen skulle vilja. Framförallt passa på att njuta lite extra av allt runtomkring (publiken, stämningen, banan) som man på "riktiga" lopp annars kanske missar lite då man är för fokuserad för att verkligen kunna ta till sig det. 

Efter loppet blir det after run hemma hos storebror med familj och på söndag ska helgen krönas med att fira vår fotbollstokiga pappas födelsedag i efterskott genom att gå på derbyt mellan Hammarby och AIK. Den största utmaningen där blir väl att undvika att få en bengal i huvudet och jag är tacksam att vi åker bil hem till Småland på kvällen då det hade varit svårt att tajma ett tåg när man inte vet hur mycket förseningar det blir i matchen...

Fullspäckad helg igen alltså, men efter den lugna helgen hemma förra veckan är batterierna åter fullt laddade. Är väldigt glad att jag äntligen lärt känna mig själv så mycket att jag förstår att jag behöver de där lugnare stunderna för att kunna och orka njuta till fullo av alla de roliga aktiviteterna som livet erbjuder.

Balans.