fredag 5 december 2014

Nu kör vi!!!

Efter en fantastisk helg i Milano kom jag i måndags hem till vardagen igen. Kanske inte så spännande kan man tycka för vad är ett mörkt och grått vintersverige i en småstad mot ett härligt, ljummet Italien med storstadspuls i Milano? Vad är långa lediga dagar mot långa dagar på kontoret?
Jag håller med, det kunde vara precis hur trist som helst, men i måndags kom jag inte hem till en vanlig vardagsmåndag. Jag kom hem till en ny, härlig, rolig, motiverande och spännande löparvardag.
För i måndags inledde jag samarbetet med min nya tränare.

När jag för ca ett år sedan bröt med min gamla tränare var det inte för att jag inte längre ville ha någon tränare, tvärtom, jag älskar att ha en tränare som tänker åt mig då jag dels inte har kunskapen som krävs för att vara min egen tränare och dels hellre lägger min tid och energi på att faktiskt träna istället för att fundera över vad och hur jag ska träna. Jag älskar att vakna upp varje dag och veta exakt vad jag ska göra och älskar att kunna känna mig trygg i att det som står på schemat är det som är rätt för min löparsatsning och att det kommet från en genomtänkt plan av någon som är kunnigare än jag. 
Så när jag och min gamla tränare "gjorde slut" var det alltså inte för att gå min egen väg utan för att jag behövde en ny coach som kunde komma med lite nytänk så att jag skulle kunna fortsätta utvecklas, utmanas och för att behålla glädjen i löpningen.
Tyvärr hände det just då en massa tråkigheter; min svärmor gick bort, jag blev sjuk, jag blev skadad och att inleda ett nytt samarbete när man inte är fit for fight kändes inte rätt. Så därför drog det ut på tiden ända till nu innan jag kände mig redo för en nystart.

Men vem ska man ha som tränare?
Min fantastiska klubb Hässelby SK radade upp förslag på potentiella tränare, flera med långa meritlistor  som tränare och med många riktigt duktiga löpare som adepter. Jag funderade, jag frågade andra löpare om referenser och om deras upplevelser av sina tränare, jag bollade för- och nackdelar med de olika alternativen till jag efter en tid kom fram till att min egen lösning som kanske gick lite emot en del andra "förståsigpåares" åsikter. Jag gick på min magkänsla.
För mig är det viktigaste att man känner förtroende för sin coach och att hen förstår och känner dig som person och inte bara som löpare. Att ens Coach har tid och hundraprocentigt engagemang, att man strävar mot ett gemensamt mål, att man kan samarbeta och ha en bra kommunikation.
Jag behöver dessutom någon som är bestämd och som kan stå emot om jag vill ändra för mycket i upplägget och fuska in mer träning än vad planen säger, jag behöver någon som tvingar mig att vila ibland och som kan hjälpa mig att hitta balansen mellan träning och återhämtning. Jag behöver någon som kan guida mig när jag blir osäker på om jag är för sjuk eller för sliten för att träna och som då kan putta mig i klokhetens riktning. För det där är både min styrka och min svaghet, att jag så gärna vill träna att jag lätt går över gränsen och tränar för mycket, för hårt och tränar även dagar när jag kanske inte borde bara för att jag är för rädd och osäker på mig själv för att våga vila. Jag behöver känna att vilan är en del av planen för att jag ska kunna njuta av den lediga tiden.
Jag behöver samtidigt även någon som pressar mig det där lilla extra när det är läge för det, någon som inte "daddar" med mig utan är lite tuff men som samtidigt kan ge mig självförtroende att tro att jag kan mer än jag själv vågar tro och som därmed kan få mig att våga flytta mig utanför bekvämlighetens gräns.

Därför frågade jag Albin.
Klubbens allt-i-allo som varit med på i princip varenda tävling med klubben sedan jag började springa för Hässelby. Killen som lägger omänskligt mycket tid på att fixa och dona med resor, boende, material och andra arrangemang så att vi anda kan prestera på topp och killen som dessutom har egna SM-medaljer i prishyllan och tränar ett av Europas bästa juniorlag som blev historiska när de tog medalj på klubblags-EM i vintras. Det må vara så att han inte har någon rutin av att träna marathonlöpare men löpning kan han, medmänniska är han och engagemanget finns där definitivt. Och viktigast av allt, jag litar på honom till 100%.
Jag gillar att vi har daglig kontakt - direkt efter morgonpasset lämnar jag en kort rapport om hur passet kändes och under dagen får jag feedback på huruvida jag kan köra på med kvällspasset enligt plan eller om planen behöver revideras på något sätt. Så himla skönt att ha någon att direkt fråga om råd och bolla tankar med!
Jag gillar att han verkar nästan lika peppad och inspirerad som jag av den nya utmaning som vårt samarbete innebär och jag gillar känslan av att han som jag tar det på fullaste allvar.
Men vad jag gillar allra mest är nog ändå att den träningsplan jag hittills fått dels innehåller så mycket träning att inte ens jag vill klaga, dels att det finns en massa nyheter i programmet som jag känner mig ivrig som ett barn på julafton över att få prova. 
Att han vill ta sig tid att hjälpa mig gör mig så himla lycklig och så vansinnigt motiverad att satsa för fullt mot säsongen 2015.

Grymt tacksam att få välkomna Albin som hedersmedlem i team Jossan. 
Det kommer att bli bra det här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar