torsdag 13 juni 2013

Lättlurad kropp

I flera dagar har jag nu försökt väcka liv i min kropp genom att köra på med ganska tuff träning. Taktiken är att följa alla gamla ordspråk typ "sätta hårt mot hårt", "ont ska med ont fördrivas", "fight fire with fire" och likt Tarzan vara hård mot de hårda. Jag ska alltså få mina sega, onda, post-marathon 
trötta ben att bli pigga till nästa helgs mara genom att träna hårt och förhoppningsvis lyckas lura kroppen att tro att den är piggare än den egentligen är och därmed få den att glömma Stockholm marathon lite snabbare än vanligt.
Ett experiment som än så länge visat sig funka riktigt bra, tricken har varit många men framgångsrika!

Skotricket.
Det mest logiska och kloka när man har trötta och stumma ben torde vara att välja rejäla, stabila skor med kraftig dämpning för att skona kroppen så mycket man kan. Men jag har använt en taktik där jag försöker lura den trötta kroppen att springa lätt och fint genom att istället plocka fram så lätta, snabba skor som möjligt. Redan när man knyter på sig dessa skor känner man sig snabb och man får en mental pepp som kan få till och med den tröttaste av kroppar att kännas snabb och stark.
Istället för att med tunga fötter masa mig fram, högljutt stampa ner fötterna i asfalten och låta dem möta ett tvärstopp iklädd långpasskorna har jag genom ett enkelt skobyte snabbt fixat ett löpsteg där jag tassar mig fram och flyger över asfalten med kort markkontakt och ett skönt frånskjut.
Jossan - Kroppen, 1-0.

Springa snabbt tricket.
När min kropp är som tröttast vill den helst bara springa lugn distans, och ju mer inställd min hjärna är på att falla för frestelsen att bjuda kroppen på denna slöa träningsform - desto långsammare går det och desto segare och tröttare känner jag mig.  Om jag istället bestämmer mig för att stänga av känslorna och låtsas att jag är pigg och tvinga mig att springa korta intervaller och fartlekar i hög fart kan plötsligt kroppen kännas betydligt piggare. 
Om jag dessutom åker till en rundbana känner jag mig snabb bara av känslan att vara på plats, nästan som att jag tror att jag är en sprinter eller i alla fall medeldistanslöpare bara för att jag just då omger mig av sådana. Så när den lugna distansen byttes till bana i snabbskor, fartlek och snabbdistans var tröttheten plötsligt som bortblåst och tunga ben ett minne blott. 
Jossan - Kroppen, 2-0.

Överdriven rehab tricket.
Jag har varit på massage, jag har legat på spikmatta, jag har rehab-simmat, jag har druckit både blutsaft och rödbetsjuice och jag har sovit i mina återhämtningstajts. Kroppen försöker och försöker skicka sliten-signaler som nackspärr efter simningen och huvudvärk efter långpasset men jag rehabar bara ännu mer och mosar dessa signaler som om de aldrig hade funnits. Sliten-signalerna uppfintade på läktaren, glad och väl omhändertagen kropp ett faktum.
Jossan - Kroppen, 3-0.

Sova som en bebis tricket.
Jag har sovit extra på nätterna, jag har powernapat på lunchrasten och jag har vilat mellan jobbet och träningen. Att lägga sig och vila en kort stund innan träningen brukar var gång kännss som en mycket tillfällig tröst likt att kissa på sig när det är kallt ute och tro att det ska resultera i att man blir varm. Men när jag väl kommer ur soffan har jag lyckats lura kroppen att bli pigg och träningen går som en dans. Att man har jobbat en hel dag är som bortglömt och morgonpasset lika så, för efter 30min tupplur tror kroppen att den har vilat en hel natt och är redo att återigen plågas på nya träningspass.
Jossan - Kroppen, 4-0.

Ja, min kropp är allt en lättlurad rackare. 
Jag har enkelt lurat den till att ge mig fina kvalitetspass gång på gång under veckan som gick och idag peakat med att persa på en serie tusingar som ett sista formbesked och indikation om att det kanske ändå kan finnas energi till en ny mara om bara några dagar.
Men nu är det pay-back time, kroppen ska få vad den har bett om hela veckan. Imorgon blir det löpfritt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar