söndag 8 maj 2011

En dag i solen!

Jahapp, då vet man hur det känns att springa 10549m i maxfart med en förkylning i kroppen. Vaknade i morse och letade igenom min kropp för att försöka hitta någon ynka centimeter där jag inte hade ont. Misslyckades dock i sökandet och fick konstatera att det gjorde ont överrallt - inte bara i musklerna utan det kändes till och med som om det gjorde ont i skinnet och i tänderna... Men jag kunde i alla fall glatt konstatera att det sista av min förkylning nog försvann med svetten någonstans ute på Osudden igår och tog därför beslutet att genomgföra dagens träning enligt plan. Ont ska med ont botas så efter 30km lugn distans kändes kroppen helt normal igen. Med tanke på vilken härlig lördag jag fick känns det som att det med facit i hand var ett bra beslut att starta i Värnamo kvartsmara, men vi tar det från början:

Efter en god natts sömn vaknade jag vid 8 snåret igår morse, solen sken och det var ca 15 grader varmt ute - perfekt väder för tävling och jag blev grymt löpsugen bara att titta ut genom fönstret.
Hämtade upp Amelie i Anderstorp och drog till Värnamo där vi gemensamt genomförde en noggrann uppvärmning i Apladalen. Så himla kul att ha sällskap med sig på tävlingen så man kan "tagga upp" tillsammans! Trots att jag kände mig stel i kroppen och snorig i näsan var jag grymt löpsugen och såg fram emot loppet - dock med en liten oro för hur kroppen skulle kännas, framsida lår har inte varit sig själva på senaste tiden och förkylningen är ju en historia för sig.
Lagom till start anlände dagens fanclub bestående av min fina Jonne, min far, Amelies far samt Amelies lilla söta 3åriga kusin och vi fick några sista peppande ord innan skottet gick. (b l a ett sista minuten tips från 3 åringen vad man ska göra med konkurrenternas skosnören om man vill vinna - finns verkligen många tankar i huvudet när man är 3 år, haha)

Starten var lite strulig med knuffar och trängsel nerför Storgatsbacken men ganska snabbt flöt jag in i ett bra tempo. Låren kändes stela (precis som förväntat) men jag bestämde mig för att dra på så länge det funkade och hoppas på det bästa. Tog ledningen i damklassen direkt och hamnade i en bra klunga med killar där vi alla höll en bra och jämn fart. Vid 5-6km började lyckligtvis stelheten i låren försvinna, dock kändes det absolut att jag hade förkylningen i kroppen och efter varje liten backe var jag 10ggr mer andfådd än jag brukar. Tiden försvann trots tröttheten förvånandsvärt fort även om jag fick slita ont och 10km klockades av bland fikande gäster vid Pelikanen på 36.25 - vilket bara är 5 sek långsammare än mitt pers på distansen! Upploppet uppför Storgatsbacken var sjukt segt och jag tappade mycket fart men med många bekanta ansikten och glada hejande människor utmed banan fick jag extra kraft och höll ändå ihop det ganska bra in i mål. Sluttiden blev 38,34 vilket jag är supernöjd med, långt bättre än förväntat med tanke på hur senaste veckorna har sett ut med extremt mycket mängdträning kombinerat med förklylning.
Ett obekräftat rykte pratar t o m om banrekord, kan verkligen detta stämma? Någon som vet?!
Efter någon minuts spänd väntan i målet och grattiskramar från fanclub och tränare kom även Amelie i mål på en kanonfin tredje plats, även hon var nära personligt rekord på 10km - 40.15, imponerande av en 18 åring som normalt sett tävlar på 800m, 1500m och 3000m!

Fantastiskt glad och tacksam över att få göra ytterligare en bra tid och att få ytterligare en seger - extra kul också att få vinna på hemmaplan inför en massa människor man känner!
Som grädde på latten avslutades en härlig löpardag med en lång, mysig fika tillsammans med Amelie och vår gemensamma fanclub på en liten trevlig uteservering i Apladalen. Tror fiket hette "Kaffestugan" , en liten röd stuga med massa bord i trädgården där personalen tog upp beställningen vid bordet och serverade kaffe ur kopparkittel!
Amelie 3a och kenyanen 1a - bra dag för Villstad GIF!

Nu har vi just avklarat makens födelsedagskalas tillsammans med svärföräldrar, svärmormor och morfar och efter en lång dag får det nu bli Manchester United - Chelsea på TV. (= ett mycket bra svepsjäl för att få halvsova i 90 min...)

Vill avsluta med att utfärda en varning - baka aldrig denna kakan! Den är mycket beroendeframkallande och kan öka risken för högt kolestrol, hål i tänderna och övervikt:

Dumlekladdis
100g smör
30 dumlekolor
2 ägg
2dl socker
1,5dl mjöl
3msk kakao
1 tsk vaniljsocker
1/2 tsk salt

Smält smör och dumlekolor. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda i övriga ingredienser och häll smeten i en form med löstagbar kant. Grädda 25min i 175grader. Servera med vaniljglass.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar