Började med att låta kotis se över min rygg och kunde med glädje knalla ut ifrån rummet efter att han konstaterat att den kota och nerv som troligen orsakat mina magsmärtor såg betydligt bättre ut än på länge. Lite justeringar blev det ändå, och en uppmaning om att gå hem och kyla de utsatta områdena samt smörja in med lite smärtlindrande/inflammationsdämpande gel för att påskynda läkningen.
Fortsatte sedan in till massören Roger som skulle få äran att ge sig på de framsidor av låren som har känts overkligt stela, bortdomnade, krampande och allmänt konstiga sedan i förra veckan och som protesterade redan i första lilla backen på lördagens Tjejmil.
De såg visst inte så värst bra ut.
Svullna och stela på gränsen till överansträngda blev utlåtandet och det var en bekymrad blick som mötte mig när jag informerade om att "han fick göra vad han vill, bara benen är fräscha till helgen". Med tanke på hur låren såg ut blev den efterföljande halvtimmen i massörens händer en rätt oskön upplevelse där knutor skulle tryckas ut, det knådandes, mosades, smörjdes in och tänjdes åt alla håll. Men efter många skrik och full av svettpärlor i pannan kunde jag på darriga ben lämna även detta behandlingsrum, med en 90% garanti om att låren kommer att må bra till helgen och med en uppmaning att kyla ner utsatta områden och eventuellt smörja in nedre delen av låren med inflammationsdämpande gel för att hjälpa återhämtningen på traven.
Undrar just om jag ska smörja in hela mig med voltaren och stänga in mig i frysen eller om jag ska tappa upp ett iskallt bad och krama i en tub med Voltaren istället för badskum.
Rehab, rehab, rehab...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar