Lek och bus

Brorsan med familj har blivit husägare. Min fina J är utbildad elektriker. Självklart föranledde detta en tur till Stockholm denna helg för hjälp med renovering.

Själv har jag tummen mitt i handen så jag överlåter glatt hantverkandet åt övriga familjemedlemmar. Dock är jag en jäkel på att leka och busa så mitt bidrag för dagen blev att vara barnvakt åt syskonbarnen så att övriga kunde få jobba i lugn och ro.

Förmiddagen spenderades således på Lek & buslandet, eftermiddagen på tre olika lekplatser och när skymningen kom blev det sagostund, målarböcker och lördagsgodisätande. 

De andra har gjort ett riktigt bra jobb med att spika panel, måla och montera spotlightbelysning. 

Jag kan inte skryta med att ha jobbat hårdast, men jag har garanterat haft roligast...!

        

        

Overnight oats - fortsättningen!

Efter att ha testat fyra olika varianter den här veckan tror jag att det blev jackpot idag:

1,5dl mjölk

100g kvarg med vaniljsmak (osötad)

1dl havregryn 

1msk chiafrön 

Kanel

Blandade allt ovanstående, varvade med rivet äpple (sånt där smakrikt, rött svenskt äpple, typ Ingrid Marie) och ställde i kylen över natten. 

Toppade med hackade hasselnötter.

Kan ha varit min bästa frulle på länge!! 

Try it!! 

Overnight oats

Vågar exprimentera lite med min favoriträtt, frukosten, nu när det inte är morgonpass varje dag. Att jag kör med säkra kort som yoghurt och granola eller havregrynsgröt i vanliga fall beror på att jag typ skulle dö hungerdöden om jag kom hem efter ett morgonpass och det visar sig att jag preppat en ny sorts frukost som inte är ätbar.

Idag var det dags för overnight oats. Blandade 1dl havregryn, 1dl mjölk, 1dl kvarg, 1msk chiafrön och kryddade med vaniljpulver och kardemumma. Varvade detta med blåbär i en burk och ställde i kylskåpet över natten. Toppade med rostad kokos och lite nötter i morse. 

Supergott och mättande!

Overnight oats, kaffe och kokt ägg med kaviar.
En Spännande måndagsmorgon!

Det enda jag ska ändra till nästa gång (imorgon) är att jag ska testa att ha i lite mer vätska och lite mer bär då gröten kändes en aning torr. Kommer nog också att exprimentera med olika bärsorter och toppings i framtiden. 

Har ni några overnight oats favoriter att dela med er av?

 

PS. Och för er som eventuellt blir bekymrade över att det ser ut som för lite mat för någon som tränar vill jag poängtera att jag alltid äter två frukostar så två timmar senare intogs mackor och kaffe på kontoret. 

Löparjacka - fynd!!

Var i Barcelona med familjen för att fira svärfars 60-års dag för ett par helger sedan. Jonnes 15-åriga systerdotter hade endast ett mål med resan, att shoppa upp alla pengarna från sommarjobbet som hon sparat enkom för shopping på denna resa. Som den rutinerade Barcelonaresenär jag är, var där för åttonde gången, tog jag glatt på mig uppdraget att guida henne till de bästa affärerna. Själv hade jag inte tänkt shoppa särskilt mycket men ärligt talat, det är inte så himla lätt att låta bli när man springer i butiker en hel eftermiddag så det var med en betydligt tyngre resväska och lättare plånbok jag återvände till Sverige.

En butik som jag själv inte skulle kommit mig för att gå in på om det inte vore för att min lilla shoppande vän hade den högst på önskelistan var Primark. En lågprisbutik som är att likna vid ett mellanting av H&M och GeKås i Ullared. Första intrycket var hysteriskt, hur mycket folk som helst som slet i kläder hängandes och liggandes i en enda röra - typiska kriterier för att jag normalt sett skulle vänt i dörren. Men för Ammy var som sagt detta höjdpunkten så jag strosade glatt med runt hela butiken både en, två och tre varv. 

Döm om min förvåning när jag hittar en hylla med träningskläder och ramlar över en snygg illrosa träningsjacka i just min storlek. Slår till på detta fynd för 150 SEK utan att tveka även om jag såklart inser att kvalitén inte kommer att vara den bästa. Å andra sidan har jag två Nikejackor för ca 1500kr/st som båda pajjat i dragkedjan efter bara någon veckas användning...

         

Jackan har nu fått följa med på både löppass och på ett tvåtimmars cykelpass i ösregn och har överraskat med sin bekvämlighet och förmåga att hålla borta regn och blåst. Älskar att den har såna där ärmar ni vet som går ner över händerna med ett hål för tummen och att det finns en lagom stor ficka i ryggen.

Ett minus får den för att den inte andas någonting så att kläderna inunder snabbt blir blöta av svett och för att den har en luva vilket i min värld är helt meningslöst på en träningsjacka. 

Men man kan ju inte få allt för 150 riksdaler!

Löp å köp om ni har möjlighet!

Säsongsvila

Efter att i slutet på säsongen ha fått till några riktigt bra lopp där jag presterat de bästa resultaten på många år blev jag aspeppad och började fundera på att ge mig på en sen höstmara. När jag ändå hade flytet liksom. Men en mara är liksom inget man bara kastar in i planeringen sådär hux-flux i slutet av säsongen, det kräver framförhållning och planering, och efter att ha kört på med riktigt hård marathonfokuserad träning ett par veckor efter Hässelbyloppet kände jag plötsligt att både kroppen och knoppen började bli slitna. 

Då det inte släppte trots att jag styrde om träningen lite grann bestämde jag och Coach oss för att skippa maran för att få sluta säsongen på topp och få med en positiv känsla in i 2016 istället för att riskera att bränna ut mig både fysiskt och mentalt. 

När oktober månad summerades hade över 700 träningstimmar landat på träningskontot kryddat med 16 tävlingar med en avslutning där de tre sista tävlingarna alltså fick genomföras med bästa känslan och resultaten sedan 2012. Att tidigarelägga säsongsvilan till nu i november istället för december för att låta kroppen tillgodogöra sig alla dessa timmar med bra träning känns helt rätt, och välförtjänt. 

Säsongsvila ser ju olika ut för alla, för mig innebär det tre veckor där jag tränar det jag vill, när jag känner för det, under fem dagar i veckan. Vilar två dagar i veckan då endast promenad och/eller yoga är tillåtet om rastlösheten blir för stor. För mig är det viktigt med klara riktlinjer, att få träna helt fritt dessa veckor funkar inte för då vet jag att det slutar med att jag tränar alldeles för mycket och glömmer bort själva vilan.

Första dagarna kröp det rätt rejält i kroppen, det blir som en liten chock för kroppen när man drar ner på träningen ganska markant, men nu när några dagar har gått känner jag att jag börjar komma till ro och faktisktt njuta av lugn träning och extra mat och sömn.

Känner att det gör underverk för min kropp att lätta på träningen och nästan ännu mer för skallen att få slappna av, släppa fokus och genomföra träningspassen efter känsla och dagsform. Anpassa träningen efter den tid som finns i vardagen och inte stressa för att få in pass exakt enligt plan när vardagslivet i övrigt tar för mycket plats.

I min säsongsvila har jag utöver riktlinjerna angående träningen även dragit upp lite andra riktlinjer för mig själv. Att sova någon extra timme varje natt, äta lika mycket som när jag tränar fullt för att fylla depåerna och att begränsa skärmtiden till 30min per dag då jag inte vill riskera att slösa bort den extra lediga tid på onödigt slösurf.

Just den punkten kommer alltså att påverka er läsare en del, blogginläggen ska alltså rymmas under de begränsade 30 minuterna och det kan bli svårt att få till några utförligare inlägg. (som ni kanske redan märkt nu under första veckan..)

Men jag ska kika in här med korta uppdateringar så snart jag hinner och känner för det. 

Nu tar vi dagen som den kommer!


God fredag, och trevlig helg till er alla!

Chiapuddingens andra chans

När chiapudding var som allra hetast för något år sedan var jag såklart inte sen att haka på. Testade både ett, två och tre recept men fastnade aldrig riktigt för puddingen då jag tyckte att det blev både smaklöst och vattnigt.

Idag när jag skulle käka frulle i Stockholm  slank jag in på Blueberry för att beställa deras frukostkit och när jag fick frågan om jag ville ha gröten eller chiapuddingen bestämde jag mig för att ge puddingen en andra chans. Tänkte att om jag köper en pudding tillagad av proffs och ändå inte gillar den är det bara att lägga ner projektet för gott, gillar jag den är det istället kvittot på att jag helt enkelt ännu inte hittat rätt recept!

Serverades en raw-chiapudding med mandelmjölk, mango, kardemumma och gurkmeja toppad med pumpakärnor, mandel och gojibär. Och det var faktiskt riktigt gott! Smakade fräscht av mangon och så gillade jag att det blev lite krispighet av nötterna som toppade puddingen. 

Chiapudding från Blueberry!

             

I frukostpaketet ingick även ett bröd bakat av surdeg på råg och blåbär fyllt med syrad kål och morot, ärtskott, smör och ost. Såklart en kopp (eller två...) ekologiskt kaffe till detta.

Lyxmacka!

              

God frukost och jag upplevde det som att magen mådde väldigt bra av chiapuddingen. Enda nackdelen var att jag definitivt inte hade kunnat stå mig på den frukosten ända fram till lunch, men så har jag ju också ett större energibehov än normalkunden. Eftersom jag ändå alltid äter mellis var det ju dock inte ett problem och jag tänker att om man själv gör sin chiapudding kan man ju anpassa både portionsstorlek och topping efter eget behov.

Dax att börja experimentera hemma igen alltså, dela gärna med er av era bästa recept på chiapudding med tips på smaksättningar och toppings!

Sista dagen innan vila

Vaknar till med ett ryck och känner mig långt ifrån färdigsövd. Ber en bön om att klockan ännu inte är morgon, behöver vila någon timme till. Blundar med båda ögonen när jag vänder mig mot klockradion, räknar tyst till tre innan jag försiktigt öppnar ena ögat och tittar på klockan med rädsla för att den ska visa att det är dags att stiga upp.

02,15.

Gud har hört min bön. Tre timmar kvar i sängen.

Proceduren upprepar sig sedan två gånger till innan klockan obönhörligt skräller att det är dags att stiga upp. Det är dags för 45min intervaller på crosstrainer + 45min spinningklass och jag känner att lårmusklerna ju inte ens har slutat pulsera efter det tvåtimmarspass som avslutades 20.00 igår kväll. Skit också.

Istället för att som vanligt flyga upp ur sängen och tyst som en vässla lämna rummet för att inte väcka min fina J hör jag mig själv desperat utbrista att "fy FAN, jag orkar inte". Ett omedvetet rop på hjälp i hopp om att jag på något sätt ska komma undan plågan, om att den som sover på andra sidan dubbelsängen skulle säga några tröstande ord om att jag nog ändå borde hoppa över passet om jag är så trött eller att man med två veckor i rad med 20+ träningstimmar på kontot och fjärde dagen i rad med bagarväckning klockan 5 verkligen har förtjänat att ligga kvar. 

Men personen jag delar säng med har plötsligt bytt skepnad från kärleksfull make till PT så mitt rop på hjälp möts endast med en puff på axeln och orden "Bit ihop nu, gå upp med dig och kör. Vila  imorgon". Sen vänder han sig om och somnar.

Han har ju rätt. 

Vi vet ju dessutom båda två att jag ändå inte skulle lyssnat och skippat träningen bara för att jag är trött. Men lite medömkan kunde ju ha suttit fint.

Som i en dimma drar jag på mig träningskläderna, plockar ihop träningsväskan och knallar ner för trappan men sätter mig och vilar på sista trappsteget, redan trött i benen. Det här kommer aldrig att gå!

Fy fan vad jag hatar min tränare.

Fy fan vad jag hatar elitidrott.

Grubblar en stund över hur problemet ska lösas och kommer fram till att idag behövs drastiska åtgärder om passet ska bli genomförbart. 

Så jag startar kaffemaskinen, shottar två superstarka koffeinbomber och klipper en sockerstinn energibar som mest liknar och smakar som en chokladkaka. Tio minuter senare står jag på crosstrainern och även om kroppen fortfarande känns  mosad är i alla fall hjärnan så speedad av socker och koffein att jag håller mig vaken och fokuserad.

Första kvarten på crossen är vidrig. Negativa tankar jagar mig och att köra 90min känns som ett berg att bestiga. Vill kliva av. 

Peppar huvudet med att det är jobbigt att springa marathon också. Att man även då har svackor. Att man måste träna på att bita ihop och härda ut. Att jag just nu bygger pannben. Att träning inte alltid kan vara rolig och lätt.

Så plötsligt har 45min passerat och det är dags att knalla vidare till spinninghallen där Les Mills passet spinning RPM just ska starta och jag får välkommet sällskap i träningen.

Hoppar upp på hojen (eller nej, hoppar gör jag definitivt inte, släpar mig upp på cykeln med ett litet falskt leende och en låtsatshurtig morgonhälsning till träningskamraterna) och börjar trampa.

Vill kliva av nu också.

Blir dock istället förbannad över att benen är så trötta att jag knappt får runt tramporna. Blir så förbannad att det slår över och jag bestämmer mig för att sluta tycka synd om mig själv och istället köra extra hårt. Jävlas kroppen med mig ska jag minsann jävlas tillbaka. 

Dagens första pass skulle enligt plan vara hyfsat lugnt och kvällspasset bestå av hård intervallstege. I någon form av ologisk trötthetsdimma bestämmer jag mig för att köra stenhårt redan nu - med tanke på hur sliten jag är vet man ju aldrig om man verkligen kommer att orka köra hårt på nästa pass och eftersom man inte vill riskera att att gå igenom dagen utan något hårt pass är det lika bra att svina på redan nu för säkerhets skull. 

Så jag maxar mig totalt, ligger över styret sista intervallerna och dör trötthetsdöden när klassen äntligen är över.

Nu kommer jag definitivt inte orka köra bra på kvällens intervallstege. Bra tänkt Jossan, verkligen. Duktigt. Smart.

Efter att i väntan på mitt tåg till Stockholm smällt en stadig frulle toppat med tre koppar kaffe på det till stationen närliggande hotellet ser jag nu fram emot att sova några timmar på resan och en liten gnutta hopp har ändå tänts om att få vakna full av energi till träningsperiodens allra sista pass som väntar när jag kommer fram.

För det är ju ändå en viss tillfredställelse att få till den där sista dagen som knyter ihop säcken och kompletterar två grisveckor där man fått till vartenda pass helt enligt plan. Det är då man kan vila med ro.

Jag längtar till imorgon.