måndag 27 juni 2011

Formtopp och filosofiska tankar...

Det är väldigt vad kroppen är mystisk. Inledde dagen med ett pass på gymmet, kroppen kändes matt och konstig och det blev ett ganska halvdant styrkepass. Spenderade därefter resten av dagen på jobbet i en dimma av migränliknande huvudvärk vilket gör att det ska bli mycket intressant att se hur resultatet av dagens jobb med en avancerad koncernredovisning ser ut när jag kommer till jobbet imorgon - känns inte som om det kan vara många siffror som blev rätt där i dimman... Som tur är jobbar vi nu enligt sommartid och får gå hem redan klockan 16 så jag hann proppa i mig ett par huvudvärkstabletter och lägga mig på soffan en stund innan träningen. Tyvärr satt dock huvudvärken kvar när klockan slog träningsdags och det kändes helt overkligt och omöjligt att genomföra mitt planerade 18km distanspass i halvhög fart.
Släpade mig motvilligt ut genom dörren och kunde inte ens förmå mig att springa till mötesplatsen där jag skulle träffa min träningskompis B utan istället tog jag en promenad dit - allt för att skjuta löpningen på framtiden. Men, till slut var det oundvikligen dags att börja springa och då hände något med min kropp. Plötsligt var all seghet och huvudvärk som bortblåst, benen var hur lätta som helst och löpkänslan helt fantastisk! Flög fram i solskenet och kilometer efter kilometer försvann i en rasande fart och innan jag visste ordet av var jag hemma igen, med ett kanonpass i benen! Den är allt märklig och lurig den där kroppen!
Nu har jag radat upp kanonpass varje dag sedan senaste vilodagen för 8 dagar sedan och då ingen vila finns i sikte förrän på söndag är jag medveten om att det snart kommer ett skitpass men just nu passar jag på att njuta av att formen känns fantastiskt bra och leva i tron att löpning alltid är så enkelt som just nu!

Nu över till något helt annat.
Igår var jag på affären och genomförde veckans storhandling och jag måste erkänna att det faktiskt är ganska kul när man tänker efter.
Jag brukar roa mig med att titta på personerna framför mig i kön och gissa vad de har i sin korg och sedan kolla vad de lägger upp på bandet och se hur många rätt jag har. Igår var det nästan för enkelt, inte helt otippat att mannen framför mig i kön iklädd Helly Hanssen tröja, för korta jeans och träskor skulle lägga upp ett 6-pack folköl och två påsar Gorbys Piroger på bandet så jag drog full pott. Hade varit mer av en skräll om hans korg innehöll mozzarella, fina charkuterier och lite balsamico...

Det är också rätt intressant att man ibland måste "fylla ut" med lite andra varor som man egentligen inte vill ha för att det ska se lite bättre ut. Ni vet, man har gått hela vägen till affären bara för att handla en påse chips, en säck karamellkungen och en pepsi men man kan ju inte lägga upp bara dessa skräpvaror på bandet och därmed erkänna hur desperat godissugen man är så man fyller ut med ett gäng äpplen, en påse morötter och en naturell yoggi också för att signalera att det egentliga ärendet faktiskt var att köpa äpplen och att man bara passade på att köpa lite godis också när man ändå var på plats...

Sen finns det ju de där pinsamma sakerna man ibland måste handla. Personligen tycker jag av någon anledning att det är superpinsamt att handla toapapper. Jag vet att alla männsikor måste gå på toa och jag vet att alla männsikor måste handla toapapper ibland men ändå skäms jag vilket gör att jag t e x aldrig kan vara sådär vuxet ekonomisk och köpa en hel bal toapapper utan istället inhandla de minsta förpackningarna som finns, de där med typ 4 rullar, då de går lättare att gömma. Brukar gå ganska bra att dölja dessa under andra varor så länge man har dem i vagnen men när man sedan ska packa ner sina varor i kassar efter betalning får ju märkligt nog aldrig toappret plats i kassen så man måste ta rullarna under armen istället och jag riktigt ser hur alla människor tittar på mig och vet precis vad jag ska gå hem och göra.
Undrar om man kan beställa toapapper på nätet och få det hemkört?

2 kommentarer:

  1. Haha, du skriver så härligt, Jossan! Alltid roligt att läsa!

    SvaraRadera
  2. Instämmer...å himla pigg var du oxå på dagens pass.Kändes som att jag sprang lika fort som en ledbruten sköldpadda...men när jag kom hem och kollade på sluttiden så var den inte så himla pjåkig ändå.

    En frånsprungen B.

    SvaraRadera