En vanlig helg brukar försvinna på ett ögonblick, dels i löparspåret såklart men framförallt med andra mer nödvändiga och tråkiga saker som man inte hinner på vardagarna som städning, tvätt och storhandling.
Tycker ändå själv att jag har blivit ganska bra (eller dålig?!) på att prioritera vad som är viktigt - löpningen, min familj och mina vänner kommer i första rummet och till en elitsatsning inom långdistanslöpning hör givetvis också att man måste lägga en hel del tid på att laga bra mat och att vila. Har med åren insett att detta går inte att kombinera med att ha det perfekta, mest välstädade och moderna hemmet eller med att jobba 60 timmar i veckan varför jag faktiskt sätter dammråttorna i hörnen ganska långt ner på min prioriteringslista och karriären på jobbet i andra hand. Läste en artikel för ett tag sedan om en man som arbetade på ett hem där svårt sjuka männsikor spenderade sina sista veckor i livet. Inte en enda gång under alla år hade han mött någon som ångrade att de inte hade städat lite mer eller jobbat lite mer i livet. Det folk ångrar brukar vara att man inte spenderat tillräckligt med tid med sina vänner, familj eller att man inte levt ut sina drömmar.
Detta tycker jag rättfärdigar min inställning om att byta gardiner max en gång om året och bara städa, tvätta och handla på söndagar - tiden med familjen, vännerna och i löparspåret är värd så mycket mer för mig!
Men nu har det alltså varit långhelg och helt plötsligt finns det tid till det där lilla extra!
Självklart har jag tränat; 3km simning, 15km fartlek, 2pass på gymmet och tre distanspass över 36, 23 och 20km har det blivit sedan skärtorsdagen och kroppen känns mycket bra och formen är fortsatt god.
Mådde lite dåligt på påskaftonens eftermiddag, troligen beroende på vätskebrist då kroppen inte är van vid värmen och jag ju som bekant inte är särskilt bra på att dricka. Men efter att ha fyllt på med lite Resorb, mineralvatten och banan (för kaliumbristens skull) mådde jag snart bättre. Bara att inse att när värmen är här måste man genast tänka lite extra på vätske- och mineralhalten i kroppen.
Utöver detta har det även funnits massor med tid till mysigheter som påskmiddag med släkten hos svärmor med traditionsenlig målning av ägg tillsammans med syskonbarnen, kolla fotboll på Ryttarvallen, grilla hos Nettan och Pelle, 75års kalas hos svärmormor, filmkväll med Jonne, besök i mamma och hennes sambos nya hus mm.
Vi har även hunnit med lite hemmafix som att t e x göra i ordning ballkongen med att lägga nytt golv, köpa nya trädgårdsmöbler, planterat lite växter och därmed stylat om ballkongen från en "Alkisballkong" med plaststolar och inga växter till en riktigt ombonad plats!
En av helgens höjdpunkter var ändå dagens frukost tillsammans med mina två allra bästa vänner, Nettan och Malin, och deras små bäbisar. Med väskan packad med nybakade frallor, kaffe och frukt promenerade vi en sväng och intog därefter frukosten på en filt i gröngräset i strålande solsken.
Mina fina bästisar har alltid något kul på gång och är fantastiska till att stå ut med att ofta få anpassa sig efter min löpning för att vi ska få ses så mycket som möjligt. De håller sig framme och bokar in mig för shopping och andra utflykter på mina vilodagar, hinner jag inte ses på kvällstid ser Nettan till att vi ses på lunchrasten, Malin möter upp mig på badet efter simpasset för gemensam bastu och fruktstund och jag vet inte hur många gånger jag har haft lyxen att få förlägga löprundan hem till Malin (som bor någon mil utanför stan) och där fått kvällsmaten serverad utan att lyfta ett finger - allt för att vi ska lyckas klämma in någon timme att umgås i vardagen.
Är så tacksam att de är mina "systrar" och att de finns där för mig trots att jag inte alltid har så mycket tid som jag önskar att ge till dem - vet inte exakt vad jag har gjort för att förtjäna dem, men lyckligt lottad är jag i alla fall!
 |
| Mina bästisar och deras bäbisar; Stella i vagnen å Joppe i koppel... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar